Blev minst sagt oroad när jag inte fick i Joline mat även vid försöket kl 18.15 efter att hon vaknat och varit uppe en stund. Bestämde mig då för att ringa "proffs" för att höra hur pass länge det var OK att låta lilla damen knipa med munnen när det gäller maten. Tyvärr fick det samtalet mig inte ett dugg lugnare, vi fick nämligen uppmaningen att genast åka till Örebro och träffa en barnspecialist med henne. *:-/*

Jag försökte dock att upprepade gånger förklara att hon verkar inte på något sätt sjuk.... kanske lite kinkigare än normalt, men visar inte på att det skulle göra ont någonstans, har ingen feber, sover inte mer eller mindre än hon brukar, och är ändå ganska glad (om hon inte blir uttråkad och då kinkar hon lite tills man kommer och gör något annat med henne). Damen i Örebro tyckte ändå att en specialist skulle titta på henne och det räckte inte med att åka till vårdcentralen eller akuten i stan (vilket kändes som en extremåtgärd redan där - hon verkar ju inte sjuk på något sätt, varför ska man då till doktorn?)

Jag ringde ju bara för att veta hur länge är det OK att hon fortsätter trilskas?

Jag gjorde damen till viljes och talade om att "ja, vi åker iväg", men lade på och diskuterade med älsklingen som höll med om att det verkade lite väl drastiskt att åka 5 mil för att visa upp ett barn som bara verkar fått en nyck av någotslag! Ringde sedan till Vårdcentralsjouren och förklarade samma sak.... där fick vi det lugnande rådet att det är helt OK att vänta över natten, och sedan ta kontakt med barnmottagningen i dag på morgonen om hon fortfarande inte ätit. Naturligtvis kollade hon att allt verkade normalt och ställde frågor som "hon verkar inte ha ont av att svälja" osv. Skulle allmäntillståndet ändras under natten skulle vi naturligtvis genast åka iväg och då var det rekommenderat att stanna till på akuten i stan för en kontroll av andning och allmäntillstånd innan vi skulle åka vidare till Örebro. Eftersom hon är så liten kan det behövas ambulanstransport om allmäntillståndet försämras... :-/

Klockan 20.00 var det dags för sängen och Joline visade klart och tydligt att amma var hon absolut inte intresserad av och jag höll vid det laget på att spricka så jag fick handpumpa ur 50 ml. Älsklingen, som höll i Jollan, fick uppdraget att hälla över mjölken i en flaska för att det skulle sparas i kylen, men flaskan var intressant för lilla damen och de 50 ml var borta innan jag hade hunnit pumpa 30 ml till! Efter dessa 2 småklunkar av bröstmjölk lade jag till henne vid bröstet och då minsann gick det att äta... men bara på ena sidan! Sen var det stopp igen. Det kändes bra att hon fått i sig lite iallafall!

Hon vaknade 23, och igen VÄGRADE att amma.... fick ge henne 150 ml ersättning som hon glufsade i sig gott och somnade. Vid 1 vaknade hon och jag samtidigt och då kände jag att ammar hon inte nu börjar jag grina, så ont hade jag... men då gick det bra att äta, liggandes! Lika så vid 4 och vid 6...

Så kom vi upp nu på morgonen, och vad händer... jo hon vägrar att äta sittandes i soffan.... Får väl se om jag kommer att behöva ge henne mat liggandes i framtiden? :-/

Hur som helst, långt inlägg om nästan ingenting *ler*... de har allt en förmåga att sätta griller i huvudet på sina föräldrar!

Hon är så go´ att jag skulle kunna äta upp henne! ;-)