Indra går i väntans tider på lilla W... Jag kommer ihåg de där sista dagarna som om de vore igår. Ja, de sista dagarna med alla tre faktiskt. Ingen har nog vankat som en äggsjuk höna mer än jag i takt med att de sista dagarna på graviditeten slöade sig förbi.

Det är ju så himla spännande att vänta på den kommande förlossningen... man har inte en aning om när det ska starta, eller hur den ska starta... går vattnet? Det får mig att tänka på när jag gick med Natalie (Augusti 2000). Då var jag gravid i USA, det förlovade landet :-) När jag diskuterade smärtlindring med läkaren inför förlossningen fick jag veta att bada bubbelbad det gör man inte - "för det har man inte tid med" (fast möjligheten fanns) och att använda lustgas var enligt läkaren "so stone-age" :-/

Men det som nog tog mest skruv, som jag skrattat gott åt än i dag, var nog det råd vi fick på föräldragruppen. Där satt vi, en hel hög med blivande mammor (alla utom jag med magen i vädret, jag hade så liten mage att jag vid 7 månader fortfarande kunde ha mina vanliga jeans... det kunde jag INTE vid graviditet två och tre) och fick veta att vi var tvugna att införskaffa en burk med pickles (inlagda gurkor) senast vid inträdet till nionde månaden och sedan alltid ha den med vid utevistelse, för att i händelse av vattenavgång kunna kasta burken i backen så den sprack och därmed slippa den pinsamma situation som skulle uppstå utan picklesburk... Jaha, som om jag 1) skulle ha sinnesnärvaro att plocka fram burken ur handväskan 2) och med en smidig handrörelse kunna kasta vederbörande burk i backen utan att det skulle se tokigt ut 3) få vätskan från picklesburken att hamna precis under mig och gärna skvätta upp på benen och 4) att folk runt omkring skulle ha svårt att ana vad som verkligen hände ändå om en smällfetgravid kvinna plötsligt skulle börja läcka vatten?

Jag köpte picklesburkar... men inte för att lägga i väskan, utan för att jag hade cravings för saltgurka och milkshake! Jag åt nog en miljon gurkor under de 9 månaderna...

Och PS. Jag blev igångsatt 3 dagar över tiden för att de inte kunde mäta tillväxt och doktorn tog själv hål på vattnet utan att jag var beredd och hade jag haft picklesburken i närheten hade jag kastat burken rakt på gubbjäveln utan att tveka... men det är en annan historia! ;-)