Idag pallade jag mig iväg till jobbet.

Det gick långt över förväntan.

Jag kände inte igen många. Vissa hade jag dessutom glömt namnet på. Skitpinsamt att sitta och tala 20 minuter med en tjej som jag inte ens skulle klara av att kalla vid förnamn om så mitt liv hängde på det.

Ännumer pinsamt var det att bli informerad att hon, som jag lärt upp, numera är tillförordnad chef.  Jag kunde bara tänka tanken att hon inte hade massor innanför skallbenet då... och nu är hon chef lixom.  Insåg att motorvägen breddats och jag blivit omkörd medans jag gått hemma och vadat i bajsblöjor.

Men jag blev smått overaskad över det faktum att jag minsann själv fick bestämma när jag vill jobba. Tackar för det. 9 - 13. Måndag till fredag. Jag mega nöjd.

Sen blev det mysko feeling igen. Vi kom med gemensamma krafter fram till att jag varit borta 4 månader blygt från 2 år. (tur att vi inte jobbar på ekonomiavdelningen, för det där med att lägga ihop ett år med ett okänt antal månader gick sådär) och mitt i konversationen säger min chef att jag var snygg i håret, "för du är väl nyklippt". Ehm... nått säger mig att hon läser bloggen. För att veta om jag är nyklippt eller ej när vi inte setts på 20 månader är väl lite för mycket övernaturlighet för mig! :-)

Hur som helst. Just nu längtar jag tillbaka lite till jobbet, faktiskt. Det ska bli kul. Jag saknar mina gamla arbetskamrater. Och det hade jag skrivit även och chefan inte hade läst! :-)