Hjärtattack
Och nu ångrar han sig satan.
Vi sitter och äter frukost.
I bakgrunden skrålar TV:n..... Vasaloppet.
Och han häver kaxigt ur sig "Nästa år har jag tänkt åka jag med"
Självklart ger ett sådant uttalande en kvinna i min situation hjärtattack
För jag VISSTE att om han menar det minsta allvar i det han just sagt så kommer jag att vara änka exakt ett år senare.
Jag menar, motion can kill you. Speciallt om man är otränad.
Och jag antar att det är ganska snudd på omöjligt att komma i form inför Vasaloppet på ett år, när man bor på sådana breddgrader att 11 månader och 25 dagar av återstående tiden kommer att vara snöfattiga!
Sen bryter han tystnaden genom att säga "Jag ska få farsans skidor. De är vallningsfria"
Vid detta laget inser jag att han faktiskt funderar på att göra det.
Och jag kan inte sluta garva.
För det första. Farsans skidor? Vi snackar laggar från tidigt 60-tal.
För det andra. Den som kommer på dumma ideer kommer att få hålla dom. Och jag godtar inget "bryta efter halva loppet kör" Nä, har man sagt att jag ska åka Vasaloppet, då ska man komma i mål oxå. Det kräver disciplin.
Jag ska jaga som Hitler hela våren, hela sommaren, hela hösten och speciellt under nästa vinter.
Om inte annat kommer jag att få en karl som är mega fit.
Självklart har han upprepade gånger under dagen sagt att "Jag skämtade, jag trodde aldrig du skulle låta mig göra det"
Imorgon tar jag kontakt med Håkan. Han kör Vasaloppet varje år. Han har kört skidlopp på Antarktis. Han är totalt galen vad gäller motion. Och han har dragit igång en utmaning på jobbet att "grabbarna" ska köra Vasaloppet tillsammans nästa år.
Han bör veta att han har en adept... antagligen den första som antar utmaningen!
*muhahaha muhahaha*
Jag kan lugna dig med att en kompis till mig slog vad men sin syster (han var full givetvis) att han skulle fixa att åka vasaloppet. Killen hade knappt stått på ett par skidor i hela sitt liv och han tränade i ynka tre veckor innan...men han tog sig runt och han överlevde! Så det finns hopp. ;)
Gitsie: Tack för informationen. Jag ska ICKE vidarebefodra det till maken. :-D Han ska få träna med blodsmak i munnen ett helt år!!! Jag har insett att det kommer at bli det roligaste året i mitt liv. Det slår tillochmed mitt "jag-har-precis-fyllt-18-och-kan-göra-vad-jag-vill-dygnet-runt-eftersom-jag-inte-ens-bor-i-samma-land-som-morsan-och-farsan-längre-år". Och DÅ hade jag ganska kul ska jag be att få tala om..... :-)
....för älsklingen sade det när han var spiknykter. Bara det är värt en hel del plåga.
haha
...och här sitter en till på första parkett! Herrejävlar så kul JAG ska ha det.
Men det är klart. Jag kanske hinner kola själv, under någon av mina promenader. Har f-n inte hämtat mig än..Och du satte huvudet på spiken;
Jag menar, motion can kill you. Speciallt om man är otränad
Å andra sidan så är jag ju uppenbarligen inte lika korkad som din älskling! My gaaad, hur kan man ens komma på tanken...Vasaloppet...
Mona: I´ll keep you informed.... haha
Du ska inte kola... ni tar ju en mil i veckan. Han ska avverka NIO på EN dag!!! ?????
Och nej, jag håller med.... hjärncellerna har multiplicerats åtminstånde en gång mer hos dig.... Jag fattar fortfarande inte vad som ligger bakom uttalandet "jag tänker åka Vasaloppet nästa år" Medelålderskris eller psykos gissar jag på. Och jag är inte orsak till någondera.... tror jag ;-)
Uj, uj, uj. Hur ska detta gå ..? :)
Men du, sex år som aupair och en amerikansk dotter i bagaget?
Tell me more!
Anna: What is there mer att veta?
All men in Amerikat är inte toppen. Typ. Men *** vad jag längtar tillbaka! :-)
Alltså... vad vill du veta? Just bring it on! :-)
Hm. Vad vill jag veta ...
Tja, vad som fick dig att bryta upp efter sex år och flytta tillbaka till Sverige till exempel.
Hur det kändes att komma tillbaka till Sverige? Sex år är länge. Jag har varit borta i snart fem och tycker det är en lååång tid.
Och dottern? Som i den egna dottern eller som i dottern i värdfamiljen?
Så, där fick du lite att bita i! :)
Varför reste du hem igen? Du skrev tvi
Anna of Sweden: Sammanfattningsvis kan man säga så här. Dotter som i alldeles egen biologisk dotter. Exman som i alldeles säreget korkad ursäkt till man. Hemtvingad som i "jag längtar hem till mamma såhär som nyskild, nybliven mamma" Vi åkte hem när N var 4 månader, för att hennes pappa vägrade låta mig bo med min värdfamilj efter att vi separerat.
Det var läskligt och långtråkigt att komma hem. Man hinner verkligen att "komma ifrån allt och alla" under tiden man är borta. Speciellt om man åker som nybakad 18 åring och kommer hem som småbarnmamma. Liten skillnad.
