Hjärnans kapacitet är begränsad.

Mycket information kan tas in och lagras, men någonstans tar det stopp.

För mig tar det stopp vid siffror.

(och namn)

Jag är helt jävla urkass när det kommer till att räkna och komma ihåg siffror.

Jag har precis kommit på varför.

Lyssna på länken nedan. Det var ganska länge sedan du hörde den va? Det var det för mig med.

Nooooostalgi



Jag kan varenda textrad! FORTFARANDE!!!!

Inte undra på att phytagoras sats inte får plats!

Ok, min idol alla kategorier, Måååna, damen som ALDRIG skulle ta i en utmaning (fundering, har hon någonsin sagt det själv eller är det jag som givet henne den högt uppsatta position, tro?) har nu fullföljt en uppmaning och lagt ut en utmaning och bett sina läsare att kopiera...

så... what to do?

Självklart gör jag det samma.. sen om jag gör rätt, det är väl skit det samma...... :-)

Varje svar ska tydligen börja med första bokstaven i mitt eget namn......

1. Vad heter du? JESSICA

2. Ett ord på fyra bokstäver: JOBB

3. Flicknamn: JENNIFER

4. Pojknamn: JIMMY

5. Yrke: JURIST

6. Färg: det finns 16 mljoner färger.. men inte en enda som börjar på J.. om man inte säger JULRÖD förståss....

7. Klädesplagg: JEANS

8. Mat: JULKORV

9. Sak i badrummet: JACUZZI

10. Plats/stad: JÖNKÖPING

11. En orsak till att vara sen: JAG FÖRSOV MIG

12. Något man inte skriker: JÄVLA HORA!

13. Film: JÖNSSONLIGAN

14. Något man dricker: JULMUST

15. Band: JONAS BROTHERS

16. Djur: JAGUAR

17. Gatunamn: JÄRFÄLLAVÄGEN

18. Bil: JAGUAR... igen då

19. Sång: JAG VILL HA EN EGEN MÅNE

20. Aktivitet med mer än en deltagare: JULKLAPPSBYTE

Det var inte så jäkla lätt som man trodde. Gör ett du med! ;-)

Jag har aldrig riktigt lyckats förstå dessa människor som helt plötsligt finner att de har flera hundra tusen extra på sitt konto, och inte gör något åt det.

Alltså, det är ju tydligen kriminellt att spendera pengar som inte är dina, men vem kan lixom helt och fullt bevisa att jag inte fattade att pengarna på MITT konto inte var mina???

Typ.

"Jag handlar tills pengarna tar slut, så gör jag alltid. Denna månad tog pengarna lixom inte slut... hur mycket jag än försökte... fast jag tänkte ju inte på det... inte en endaste gång under min desperat snabba handlingsfrenzi......"

Typ.

Åsså, igår hände det mig.

Ringde för att kolla saldo och vólla, helt plötsligt hade jag mer pengar än jag trodde var möjligt.

Ja, alltså, inte avskräckande mycket pengar, men iallafall så att jag visste att det var mycket mer än vad jag skulle tänkas ha på kontot.

Och jag gör inget.

Mest tack vare att jag mådde skit.

Men så idag gick jag in på internetbanken. Pengarna är kvar. Och jag är sjukt sugen på att göra något. Men den fega damen i mig skriker att jag inte får handla upp dom. Jag kan ju åka i fängelset....

Så jag placerar. :-)

Helt plötsligt har jag placerat ut en full månadslön på olika konton. Lite mycket här... och lite mycket där......

Så nu är semestern räddad.

Det kostigaste är att det faktiskt verkar (efter att jag placerat kollar jag vart pengarna kommer från) som om pengarna kanske kan vara mina iallafall.

Oh my Gaaad!

En sväng trodde jag att jag skulle behöva fly landet med mina upptäckta pengar. :-) Skönt att inte känna sig som jagat villebråd längre!

Hela hösten har det diskuterats och stötts och blötts om inte kronprinsessan Viktoria är i färd med att förlova sig.

Jag har bara um...hummat

Här i dagarna slog nyheten ner, som en phlaff. Det är sant. De ska gifta sig.

Jag har fortsatt att um....hummat

Det diskuteras klänningar och ringen.

Jag har sagt mm...mmm

Och det har östs galla över den video som familjen spelat in där de läser innantill om de känslor de burit med sig i sju års tid.

Jag har bara njäää....kat lite om detta

Men i morse gick jag i taket.

När jag satt och klappade döende katt över bröstkorgen och kollade på någon morgonsoffa på TV.

Tydligen ska svenska folket betala för bröllopet?!?!

Och jag känner det som att det blir min lott att knalla till slottet och förklara att om man satt två döttrar till jorden får man, enligt tradition, se till att pröjsa för bröllopet, om bruden i fråga inte själv tjänat ihop stålarna själv vill säga. Något Kungen och drottningen haft 30+ år på sig att spara till. Om de inte tycker att det duger med ett bröllop i rådhuset för närmsta släkten och en grillkorv i bröd som bröllopsmiddag.

Off to Kungsan I go.

Jaha... sjukdomen håller i sig och det ter sig inte bättre än att det nog, mot all förmodan, blir avlivning.

Har tid idag klockan 9.15, och jag sitter här i min ensamhet och stryker varsamt över bröstkorgen i ett tafatt försök att stryka bort det onda och rädslan.

Hon andas tungt.

Syrrrans katt, alltså.

Det är henne jag fått den ärofyllda uppgiften att följa till livets slut.

Själv är jag bara förkyld, ont i halsen och öronen sprängs.

Men i förhållande ska jag inte klaga. Jag behöver ju inte avlivas.... än.

----------------------------------------------------------------

Uppdate: Katten är i himlen nu. Lider inte mer.

Känner att jag önskar gå samma väg. Men jag tar ett par alvedon och ser glad ut.

Har hotat mig till kompledigt på jobbet.

Skulle från början varit ledig i fem hela dagar, men fick bryskt banta ner detta till två dagar, torsdag och fredag.

När jag efter att ha bantat ner dagarna OCH jobbat in tiden fortfarande stod med ett nej hängandes över mig så hotade jag med ond bråd död och ebola om jag inte fick ledigt (visseligen tyst för mig själv på toaletten) och då lyckades det.

Kompledig torsdag och fredag. YES!

Och vad händer?

Jo, en timme innan hemgång onsdag så pallar inte kropp och psyke med mer. Öronen spränger, halsen känns som ståltråd och bara tillstymmelse till rörelseenergi som pressas ur min arma kropp ger mig LP-stora svettringar under armarna.... (sådana man bara ser på överviktiga, överåldriga gubbar i skjorta som sitter och debaterar något i direktsändning i SVT-studion)

Så jag åker hem och bäddar ner mig.

Och inser att mina kompdagar kommer att trillbringas i sängen.

Någon som vet om jag kan göra om dom till sjukdagar istället?

För det känns ruttet att bjuda på 8 timmar komp till ett företag som borde få sig en sväng av ebolaviruset.

*host*

Jag skrattar så jag gråter. Och det vill inte säga lite, för jag har inte ens smuttat på vinet i kväll.

Vad sitter du här och läser för?

Go, fetch!

http://www.saltmannen.se/

Jag visste det.

De som väljer ut vilka låtar som får vara med i år har inte lyssnat på låtarna. ALLS.

De har bara gått på låt-titeln och vilka det är som skrivit skiten.

Hur kan man annars förklara att bidraget "Alla" gick vidare?

Senast jag kollade var vi i Sverige, och grekiskan räknas inte ens som ett minoritetsspråk på dessa breddgrader.

Ehhhh?

Vad menade Petra Mede med

"Vad vore världen utan män? Fri från kriminalitet och full av feta kvinnor"

EH?

I´m speachless.

Hoppas, hoppas, hoppas jag hörde fel.

Nu tar jag kvällen.

Dagens summering:

Jag är klar på övervåningen. Och i trappen (den har jag nog aldrig städat förut. den brukar jag bara torka stegen någon gång då och då... typ.... och det märktes) och i tvättstugan.

Jag hittade ett par saker jag inte visste att jag saknade (adventsljusstakspynt).... och en sak jag letat fördärvat efter (en tomte).

Däremot hittade jag inga frukostrester under sängarna. Inget annat av intresse heller.

Och jag har kommit fram till att det är bra att vi och barnen inte är damm-allergiska.

För även om vi hade haft lika många liv som katten hade det varit ganska tvärdött i detta hushåll redan efter lunch. Varje dag.

När jag får gäster ser jag till att städa.

Ytstäda skulle säkert en expert titulera mitt handlande.

Jag städar det som syns. Plockar bort skräp och rensar på diskbänken.

Vet jag att gästerna ska stanna några timmar vispar jag förbi på toaletten med en flaska "badrumsrent" och en trasa och får åtminstånde handfatet och kranen att blänka.

Vet jag att gästena ska stanna och sova natt städar jag lite mer än ytligt. Då plockar jag på sådanan ställen som man normalt inte tittar på när man bara gästar sig lite. Typ i sovrummet. Kanske tillochmed under sängen. Gästerna kanske är mörkrädda och vill kolla en extra gång under sängen innan läggdags och då kan det ju vara bra att deras värsta mardrömmar stannar vid att vara fyllda av monster och sånt... inte synen som möter dom under våra sängar. (Tänk dammråttor och allt som man någongång under det senaste halvåret inte lyckats hitta. Både sånt man vet att man saknar, och sådant som man inte visste att man saknade... som typ en gamal frukostmacka)

Notera nu väldigt noga att jag inte dammar ofta. Det händer en gång per år. Och det är i samband med den årliga vårstädningen. Notera dessutom att det var nästan ett helt år sedan denna händelse senast inföll.

I veckan som kommer får vi gäster. Sånadäringar som ska sova över sig lite. Inte bara en dag utan många flera dagar.

Dags alltså att städa.

Dessvärre kommer jag denna gången inte undan med att ytstäda lite på djupet.

Bruden i fråga som kommer är gravt dammallergiker.

Gissa om hon kommer att märka om jag fuskar.

Och gissa om jag ångrar djupt att jag bjöd in dom hit.

Jag tvättar. Alla textilier.

Jag dammar. Minsta lilla vrå.

Jag putsar. Till och med listerna.

Jag har hållt på sedan middagstid igår. Och jag har hunnit med 3 rum.

Bara kök, vardagsrum, vårt sovrum, hallen, båda toaletterna, Jonatans sovrum och tvättstugan kvar.

Lördag kväll, söndag, måndag eftermiddag, tisdag eftermiddag..... borde hinna?!? Eller inte.

Ett tag skämdes jag för min dotters framfusighet.

Det var när hon högt och tydligt skrek AKTA DÄ till tanterna på apoteket.

Idag har AKTA DÄ utvecklats -

till na....na... nana.... akta däj... akta däj... AKTA DÄJ

och jag inser att hon sjunger Lilla snigel.

Shit vilken begåvad dotter jag har.

Att gå från oförskämdhet till begåvning på detta sätt är väl lite att vara stolt över, eller!

Min dotter har ett ordföråd som utökas var dag.

Just nu har hon dock hack i skivan.

Orden "Den där", "Ha", "Min"  och "Akta" används flitigt.

Idag kom det något nytt.

Akta dä.

Som i Akta DIG!

Jättecharmigt.

Tills man står efter en äldre dam i kön på apoteket och skivan spelar "ha..... Min.... Akta dä..... AKTA DÄ! HA! Min..... AKTA DÄ!"

OK. Tänk dig scenariot.

Jag är lite mycket anti-husdjur. För att de tar ganska mycket tid. Och jag brukar tröttna.

Så jag har lärt mig. Jag tycker bara att kaniner är söta när de är bebisar. Sen blir de bara i vägen. Och luktar piss. (speciellt eftersom jag låter bli att städa buren... då stinker de piss.. tro mig ni som inte haft kanin)

Akvariefiskar är fina i två veckor. Tills jag har matat ihjäl dom och de ligger upp och ner hela bunten.

Och hamstrar är söta tills man vill ta upp dom. Då har de en tendes att bitas och då tappar jag dom i golvet. Flera hamstrar har obarmhärtigt brutit nacken på detta sätt.

Så jag ska inte ha husdjur. Detta ger följdaktligen att mina barn inte heller får husdjur.

Och så går vi in i en djuraffär.

Ah, men tjena!

Med en sucker som mig????.... jag ville ju typ ta med mig hela affären hem. Alla kaniner. Ett par marsvin. Och tillochmed de små hamstrarna.....

Finner mig tillochmed diskuterandes med affärsinnehavaren om akvarium. På allvar. "ja, men det vore väl trevligt med ett 850 liters akvarium hemma. Inte alls mycket jobb"

Älsklingen spände ögonen i mig och sade bestämt. Vi har inte plats. NU går vi.

Och vi gick.

Men inte mina tankar.

Kul det vore med ett djur. Typ

Ungarna tjatar ju. Typ

Och de kan väl ta eget ansvar.Typ. Vi behöver ju inte köpa en Berner Senner hund som behöver 8 timmars motion om dagen.

Typ.

Idag går Joline runt med Natalies symaskin. Hon håller i pedalen man startar maskinen med och drar maskinen bakomsig.

Hon är jättelycklig.

Och jag tänker som ett mantra: Hamstrar bits. Och en symaskin behöver inte mat.

Kommer det in en bur med sågspån och ett varmblodig liten varelse så har jag kapitulerat.

Men jag städar inte.

Och för hamsterns skull så ska jag inte bära den heller. Det lovar jag!

Nu håller jag tummarna till höger och till vänster!

Det är så många som har något i görningen denna och kommande vecka att jag NÄSTAN har tappat räkningen på hur många tummar jag behöver hålla. :-D

Folk väntar på jobb-besked, folk har varit på IVF och väntar på besked om de är gravida eller ej, folk väntar på att INTE bli sjuka, folk har återbesökstider till doktorer för svar från canceroperationer, folk kommer att ta emot svåra besked och jag håller tummarna för att de kommer att mottagas bra....

...mitt i allt detta inser jag att jag glömmer att hålla tummarna för mig själv!

:-)

Frivillig?

För jag kan behöva en tumme eller två!

Joline vaknar som en klocka.

Varje morgon.

Klockan 5.

Åh, vad jag önskar att vi kan ställa klockan till sommartid.

Klockan 6 vore rena sovmorgonen!!!

När jag var yngre.... typ.....för en vecka sedan, och föresten alltid....och fortfarande....

så önskade jag alltid att jag skulle se ut som tjejerna på TV.

Åh, va dom var snygga och fräscha... typ jämt!

Och igår insåg jag med allt för brutal verklighetsuppfattning att min önskan har slagit in!!!!

Jag ser PRECIS ut som tjejerna på TV:n.

På pricken.

De som är med i programmen som heter typ "plastic surgery - before and after"...

Mina ögonlock hänger som påsar.

Jag har "botox-krävande" veck mellan ögonen. 

Halsskinnet fladdrar.

Magen är dallrig.

För att inte tala om myggbetten till tuttar.......

Ja, som sagt... jag ser ut precis som tjejerna på TV:n... den enda skillnaden är att de har miljoners med dollar att lägga ner på att inte se ut som mig längre.

Aldrig kan man vara nöjd.

Är det något jag inte tycker om så är det att vara sjuk.

Är det något jag tycker ännu sämre om så är det när barnen är sjuka.

Det jag tycker allra sämst om är när någon av barnen tros antas eventuellt vara smittad av vinterkräksjukan.

Som nu.

Vi har varit hemma från jobb och dagis i två veckor, pga. diarré och sedan feber.

Känner att det får räcka nu och skickar barnen till dagis/skola.

Att de är friska vet jag mest för att jag låter bli att ta tempen på dom. ;-)

Så igår var Natalie hos en kompis och lekte. Kom hem och meddelade att lillebrodern i familjen visst spyr och bajsar - samtidigt - därhemma.

(Fick en ytterst detaljerad berättelse hur det såg ut, trots att jag försökte styra in på annat ämne)

Så i natt har jag legat på helspänn för att lyssna efter hostningar och hulkningar.

Alla mattor på övervåningen är borttagna, samt alla leksaker är bortplockade från golvet.

Allt för att förenkla eventuell natt-kräk-sanering.

Som tur är vaknade vi alla utan några spyincidenter.....

....för att sedan få veta att Natalie har ont när hon kissar.

Imorgon ska vi till Vårdcentralen och lämna urinprov.

AAARRRGHHHH!!! Kan vi få vara friska någongång denna vinter????

Jag gillar INTE att mina bokade tider ändras.

Alltså typ till läkaren, eller frissan.

Jag har bokat tid, och går över ån för att få tiden att passa med allas scheman och så.

Och så har de mage att ändra den tiden så att jag får se till att ändra allas scheman, ytterligare en gång.

Jag har ett liv lixom.

Så naturligtvis lackade jag ju ur när jag fick ett brev från tandläkaren i fredags att vår tid för Jonatan till tandläkaren har ändrats.

Jag lackade så till den milda grad att jag slängde pappret åt sidan och lät bli att ens bry mig.

Tills idag.

Jag såg dock inte fram mot att kolla hur mycket det skulle ställa till med i tidsplaneringen - ändringen alltså...

Gissa om jag möttes av något jäkla sort antiklimax när jag insåg att jag inte ens skrivit in första tiden i almanackan.

Hade de inte ändrat tiden hade jag missat den.

Och det hade säkert kostat mig 250 spänn.

Undrar om jag ska ringa och tacka i morgon?

Åh shit.

Sveriges television har överträffat sig själva i smarthet i kväll.

De slänger ihop deltagare till kvällens delfinal i melodifestivalen.

Och sätter det utom all tvivel att det omöjligtvis kan bli sämre nästa vecka.

Wo-hooo!

Vilket genialdrag.

Jag ska ha ljusparty.

Tådäj.

Å jag har kommit på FLERA positiva saker med att ha ljusparty.

Det är dammsuget under soffan.

Jag hittade två juldukar som fortfarande låg på plats. Det känns som om det var dags att ta bort dom.

Hockeyhjälmen som legat inne i vardagsrummet i två veckor ligger nu i garaget.

Stolsdynorna i köket är avtorkade.

Och kaffebryggaren är avkalkad.

Hoppas mina vänner märker vad jag har gjort mig till!

Barn luktar gott PUNKT

En ganska bra sanning, om man räknar bort de stunder då barn har blä i blöjan. 

Blä i blöjan är ganska lätt åtgärdat, samt att man oftast inte tvingas ha "mun-lig" närkontakt med det som luktar blä.

Mitt barn luktar INTE gott just nu.

(och jag fattar faktiskt inte varför)

Hon stinker vitlök. Och när jag säger stinker menar jag verkligen bland det värsta jag varit med om!!!

Hon åt en barnmatsburk igår, men jag brukar aldrig känna vitlökslukt från burkarna annars.

Och gissa om hon är puss-sjuk idag.

Jag känner att jag är på väg att få whiplash-skada av mina ofrivilliga "kasta-bak-huvudet-för-att-undkomma-den-hemskaste-av-hemska-dofter"

Febern fortsätter att härja här.

I natt vaknade Natalie med 39.7 i temp och mådde uselt.

Vi var vakna i över 3½ timme, då när natten var som svartast.

Idag känner jag mig bakfull.

*blä*

Jag har fått en Fabulousnominering av gulliga (och modiga) Malin.

Hon gillar min blogg (tack och bock) och jag gillar hennes. Hon skriver utlämnande om hur det är att ha bröscancer. Hemskt!!! Verkligen hemskt. Men hon tar en dag i taget och kämpar mot yttre svårigheter och inre demoner! Modigt!

Och med denna nominering följer självklart en regel. Man måste lämna ut de fem saker man inte klarar av att leva utan.

Självklart kan jag radda upp ovesentligheter här. Sånt som alla skulle radda upp: typ mina barn, min man och vatten. Och lungorna. Och min nya fräcka flådiga mobiltelefon. ;-D

Men nu är det ju så att det är ganska trist. Och  jag har ingen ny och flådig mobil. ;-) Så jag väljer att lista annat jag inte kan leva utan.

Helt utan inbördes ordning:

* En bekväm säng. Får jag inte sova är jag inte glad. Och det är så fruktansvärt illa att om jag har att välja på att sova på soffa eller inte sova alls, så kör jag på "oh-la-la-jag-har-tagit-knark-hela-dagen-och-behöver-inte-en-blund-i-ögonen-på-fyra-veckor" och låter bli att sova.

* Någon att prata med - skit samma vem. Skulle jag hamna på en öde ö skulle jag snarare dö av ensamhet än av hunger.

* En termometer. Jag måste veta om det är varmt eller kallt innan jag går ut. Är det kallt måste jag dra på mig ännumer kläder. Är det varmt måste jag kolla vilken planet jag blivit förflyttad till....

* En klocka- jag måste veta när det är acceptabelt att krypa ner i bingen och sova. Annars skulle jag kunna gå och lägga mig klockan "typ-en-timme-efter-lunch". Men det är inte acceptabelt, säger älsklingen. Så vi har enats om att 21 är den magiska gränsen. Och hade jag ingen klocka skulle jag ju aldrig veta när den magiska timmen infaller sig! ;-)

* Silvertejp - Oh maj Gaaad! Är inte det Guds gåva till mänskligheten. Med silvertejp kan man klara av allt. Binda ihop skidor, laga skorstenar, laga skor (uberhäftigt, ser ut som om man har stålhätta) stänga och låsa igen resväskor så att inte ens tullen klarar av att komma i dom, sätta upp gräns så att inte grannens ungar springer genom häcken, hotta till mormors bil genom att klä sidan med silvertejp så det ser ut som flääääjms, ha som armband, tejpa ihop nycklar i brist på nyckelring, bakbinda bovar och banditer, ha som en bra ursäkt att handla när man faktiskt bara går in på byggvaruhuset för att kolla på den ubersnygga killen som jobbar där, det är faktiskt överkomligt i pris i förhållande till allt annat de saluför..... and the list can go on.... and on..... and on.

Alla ni andra som är intresserade att blotta ert inre, sätt i gång! Jag är i idel öra med att få veta; VAD i hela fridens namn får dig att känna dig knäsvag om någon huligan skulle hota med att ta grejen ifrån dig? Och tala gärna om att ni gjort det så kommer jag och tittar!!!! :-D

Dagens Tisdagstema är mjuk.

Vad ser mjukt ut, fast ändå är ganska hårt?

En gräsmatta med överblommade maskrosor.

Så här är mitt bidrag. Och shit vad jag längtar efter sommaren, för att se om älsklingens brutala jakt på våra maskrosor i gräsmattan förra sommaren har gett utdelning denna sommar! Allt under två miljoner gula blommor är ett plus! ;-)

Jag fattar lixom inte riktigt behovet av "halkpluttar" under strumpor till nyfödda.

Alltså de där gummiliknande pluttarna som finns under strumporna för antisladd.

Hur många nyfödingar springer rejs i BB-korridoren, lixom?

Kommer du ihåg?

Det gör jag.

Idag fick jag ett mail från Markus.

8 rader långt.

Som börjar med ursäkta och innehåller lite "jadi-jadi-jada" varvas med meningen "För några veckor sedan när jag var inne och kollade i ärendet upptäckte jag att det hade kommit in en klump pengar till oss igen. Jag skrev då ett manuellt utbetalningskvitto till dig på de pengarna, om du inte har fått de pengarna ännu så borde de komma inom kort." och avslutas med "Jag har bevaknig på ärendet och återkommer när jag har besked".

Bra.

Jag ska börja maila oftare.

Då händer ju saker.

(dessutom har jag lagt hans adress under "mina kontakter"...

jag är en "kontakt" på insidan.

Känns bra!)

Mina barn är yrväder.

Jo, det skulle man nog minst sagt kunna titulera dom, utan att gå till överdrift.

Att få dom att stå still, det är en smått omöjlig uppgift.

Men nu har jag kommit på en lösning.

En genialisk sådan.

Införskaffa något, gärna dyrt och som man är riktigt rädd om.

Lägg saken på golvet. (där det INTE hör hemma)

... och se sedan hur barnen trampar på ett och samma ställe upprepade gånger. (och därmed slutar att röra på sig)

Jag sade ju att det var genialiskt.

Inte ekonomiskt.

Och inte bra för hjärtat.

Men genialiskt