Det som göms i snö...

Titta vad jag hittade när jag städade bland skrymslen och vrår.... Redan i OKTOBER hade vi börjat vår långa och krokiga resa med kurandet... eller ja, fel av mig, jag ska inte akka det kurande, för det var det inte! *gräl på mig själv* Jag skrev ett inlägg hos Annas gästbok som ser ut så här....

nattsömn, eller bristen av - Skrivet av trötter 2007-10-16 09:50
Kära Anna!

Tusen miljoner tack till dig och ditt outtröttade arbete med att få våra kära småttingar att sova natt! Du är en sann vardagshjälte! Din metod hjälpte oss efter 3 nätter med vår sov som föddes 2003 och har med stor förhoppning även börjat "vagna" vår dotter som nu är 4 mån. Men det funkar inte denna gång!!! Efter en veckas slaviskt följande av rutinerna finner jag mig än en natt uppe och vagnar ett hysteriskt skrikande barn i 50 minuter, samma tid som natt nummer ett och vid ungefär samma tidpunkt (mellan 01 och 02). Det ska ju bli kortare tid för vaje natt!?! men inte för oss, och jag känner att jag är på väg att ge upp hoppet denna gång... vår dotter somnar ju av total utmattning efter att skrikit HYSTERISKT, inte för att hon är lugnad. Kan du ge några råd?

Anar att jag borde lägga detta under diskussionsforumet, men jag fick i mitt uttröttade tillstånd inte hjärnan att förstå hur man lägger in och hittar info där.

Många stora kramar från Trötter, mamma till 3 underbara liv!  
-------------------------------------------------------------------------------------------
Kära trötter - mitt bästa råd är att du inhandlar Sova hela natten-boken (se förstasidan) och genomför en regelrätt SHN-kur. När man har läst in sig och kan sina saker, då vet man exakt vad man gör och varför, vilket är vad din lilla flicka alltmer påstridigt frågar efter nu. Det är inte henne du lyssnar till och leder, utan du jämför storebror och ser kuren som en metod: "gör jag likadant, så ska det fungera likadant". Men SHN är mycket mer än en metod - den är, inte minst, en process av kommunikation. Välkommen till Kurbarnens hjälpforum också! Kram.


Redan i OKTOBER gick vi alltså lite på knäna och ville få bättre nätter... men det dröjde ända tills FEBRUARI innan det blev ordentligt! *ujuj* Och däremellan skylldes det på tandsprickning, feber, att jag var för trött för att låta bli att ge mat osv osv.

Kommentarer

Det här vill jag säga, just nu:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0